Övergripande klimat och miljömål

EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. EU har av den anledning enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020. Därför pågår det ett arbete med att minska växthusgasutsläpp, sänka energianvändandet, öka andelen förnybar energi i energisystemet samt att öka andelen biobränsle för transporter.

 

Klimatförändringarnas konsekvenser medför både ett ändrat produktions- och konsumtionsmönster för energisektorn. Ett mildare vinterklimat bör minska energibehovet, samtidigt som varmare somrar ökar konsumtionen av energi för kylning. Toppbelastningen på elproduktionen och elnäten är kopplad till kalla vinterdagar i de mest befolkade delarna av Sverige. Med ökad installation av solenergin  så betyder det att ytterligare ett energislag som är klimatberoende tillförs och det ska samverka med exempelvis vindkraft i  energiförsörjningssystemet.  Klimatförändringarna kan även komma att ändra förutsättningarna för produktion vid redan etablerade anläggningar.

 

Energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU är en direkt följd av EU:s övergripande klimatmål och som konkret har inneburet några nya lagar i Sverige. Exempelvis så ska stora företag göra en energikartläggning vart fjärde år samt så har kraven skärps för att myndigheter fortsättningsvis ska använda energin mer effektivt. Energimarknadsinspektionen har också i den nya elnätsregleringen för åren 2016- 2019 föreslagit en del förändringar. En stor skillnad från den nuvarande regleringsperioden är att det har tillkommit incitament om elkvaliteten, energiförluster och om effektivare nyttjande av elnäten.

Länkar till andra hemsidor.